I kristider som dessa måste man ta hand om varandra och jag har märkt att det är otroligt många som mår mer eller mindre dåligt nu. Det är verkligen inte kul, och här står jag i mitten och är miniless på lite allt men fortfarande väldigt glad och nöjd, ta hand och få jobbiga saker sagda till sig är säkert bra för den som får ur sig det men jag känner själv att det kan bli jobbigt att stötta alla runt omkring mig för tillfället. Men jag är redo att finnas för alla så mycket jag kan, för det är dom värda.
Jag kan inte se folk må dåligt jag vill hjälpa och trösta, trots att jag vet att ibland kan jag inte klara av det men jag vill försöka. Kan bara lyssna och prata men man vill göra så mycket mer fast man vet att man inte är kapabel till det, inte ens lite.

Ja blev lite smått depri det där men jag hatar när folk mår dåligt, verkligen hatar det.